Tankar om livet

Sen en tid tillbaka är jag inte arbetslös, var det faktiskt inte mer än två och en halv vecka, sen ringde Manpower och undrade om jag kunde jobba ALLA dagar fram till jul. Du börjar i morgon 1 december och du kan räkna med att förutom 9-15 varje dag så kan det bli en del övertid. Jo tack det har det blivit på 11 dagar har jag jobbat 90 timmar och 15 minuter. På elva dagar i sträck. Men nu är det bara 12 dagar kvar, räknar sagta ner och jobbet är helt OK, det är bara det att det är så mycket. Men idag när jag höll på att hänga korv flög tankarna iväg.

Inte den bästa av dagar

Snart är man fri att göra vad man vill, men vad vill man? Jag har ingen aning, jobba, ha trevliga jobbarkompisar, tjäna lite pengar så att man klarar sig. Jag tycker inte jag har så höga krav, kanske är det ett av problemen. Det finns för mycket att välja på. Men idag har inte varit den bästa dagen på länge. Såg verkligen fram emot att få träffa Mackan i början på nästa vecka, men jag vet hur det är, man måste prioritera, det går säkert fixa så att vi ses snart ändå. Jag har en plan. Sen kunde Simon inte spela squash i morgon, tråkigt men det kommer fler tillfällen. Jag träffar mina de klasskompisar jag hängt mest med, kanske för näst sista gången i morgon när vi ska jämföra våra hemtentor. Vi får se hur det blir, jag är inte riktigt färdig. I morgon får hälsan stå tillbaka lite till förmån för studierna, blir alttså ingen morgonpromenad.

Jag var hos Catta i eftermiddag och fick middag, det är alltid välkommet. Tittade på deras dator där en USB-port gått sönder och vad som gick göra, det gick i alla fall inte laga. Jag tyckte de skulle köpa en USB-hubb. Men vi pratade om relationer under maten och vi pratade lite om mig och Madde och att vi tittat på ringar och sen fyra månader senare så dumpar hon mig. Den har satt sig lite i magen den ligger där som en boll som gnager. Jag funderade massa på vägen hem, hon gav aldrig någon bra förklaring till att hon gick från att verkligen vilja förlöva sig till att dra sig undan på två månader. Jag kände mig bortprioriterad och försökte få min vilja fram med tvång. Sen drog hon sig undan och då kände jag mig ännu mer dålig och sårad så då blev jag lättretlig och var nog ärligt sista månaden inte rolig att umgås med, men hon hade ändrats. Det äter verkligen i magtrakten nu, ser inge vits med att gå och lägga mig nu jag kommer inte kunna sova på länge, kaknske skickar jag ett mail och ber henne förklara, patetiskt så klart men kanske det gör att jag mår bättre. Var det för att jag gick upp i vikt, för det gjorde jag några kilo, hon sa att jag inte ville ut och träffa folk, hon tog inte direkt några initiativ till det, sepciellt under vårat första år var vi väldigt mycket bara vi i hennes lägenhet, men vad vet jag. Jag trodde vi hade något speciellt det hade vi ju uppenbart inte, jag trodde vi pratade om allt, jag försökte i alla fall, även när jag tvivlade på våran relation så sa jag det och var förtvivlad men jag vågade i alla fall säga det. Trodde att skriva detta skulle ta bort det som gnager i magen det blev värre.

She was your first but not the ONE, från GREEK.

Några sömnlösa timmar farmför mig, kanske försöker fly in i FM världen om den kan tränga undan känslan. God natt.

She likes me for me

Har slappat hårt idag, jog kommer nog bli en patetisk arbetslös, bara sitta inne och titta på TV. Har sett en handfull avsnitt till av GREEK. Jag gillar den mer och mer, den säger en del om vänskap och kärlek. I sista avsnittet jag såg fick en av karaktärerna frågan varför han var tillsammans med en tjej och han svarar "She likes me for me". Är det inte det vi alla vill bli? Jag vill bli det i alla fall. Jag har varit på mitt allra galnaste humör och jag hoppas jag inte skadar någon med det, för ibland blir jag bara för mycket. Hoppas att Anton, Adrian och Jonas kan förlåta mig för att jag "stöter" på deras tjejer, jag borde verkligen inte göra det. Men jag behöver lite respons/uppmärksamhet från tjejer.

Angelica sa en bra sak, jag ursäktade mig för att jag var så konstig, då sa hon att jag var annorlunda. Annorlunda på ett bra sätt, för vem vill vara elt vanlig? Jag ibland tror jag. Men oftast vill jag bara vara emot för att någon annan är för av gammal vana. Annorlunda kan vara bra, ÄR bra.

Till sist tog jag mig i kragen och Youtobade lite också letade efter låten som sista säsongen OTH börjar med. Det visade sig att den heter War Sweater och spelas av ett band som heter Wakey!Wakey!. Jag tog med den, njut. So what would your leagacy be?

Några tankar

Tänkte först inte skriva något idag, men så kom jag på när jag gick upp i trappan efter att kollat till killarna som sitter och spelar LAN en våning ner att jag skulle spela min "gå och lägga sig låt". Har spelat den hela veckan och till och från ett par veckor tillbaka. Vissa texter känns som man tar till sig och jämför med sitt eget liv. Denna är helt klart en sådan, eftersom jag tänkt mycket fram och tillbaka på madde det senaste har detta också blivit en låt som kommit till mig.

Lyssna på denna låten, och titta på vidieon den är riktigt cool. Men lyssna på texten i första versen.

Sover hos dig på din nåder

Rör dig fast jag inte får det

Önskar att jag bara drömde

Att det var en vanlig söndag

Måndag morgon förra året

Ångrar hela förra året

Ångrar att jag aldrig svarade

Att jag bara lät dig vara

Samma nätter väntar alla

Utan dig är alla kalla

Långa mörka utan sömn

Du ligger med nin annan tönt

Den här stan är ägnad dig

Alla gator hånar mig

Och mina tårar din stad

Vet att allt är aldeles för sent

Är många saker som påminner mig om när det tog slut och hur det till och från fortfarande känns. Jag vet vad jag gjorde och som inte var kärleksfullt utan själviskt, men det som gör mest ont och som träffar är "Vet att allt är aldeles för sent". För det är det aldeles säkert. Jag har inte vågat fråga någon som har kontakt med henne om hon hittat någon ny. Om jag fick ett sammanbrott när jag hittade henne på facebook vad skulle jag göra om svaret var JA?

TV serier & Kyssar

Har haft en till ganska slapp dag idag, gillart starkt att John fixade en streamsida som man kan se massa bra TV serier ifrån, lite störande dock ibland att det bara finns halva säsonger eller saknas två avsnitt mitt i (Entourage säsong 3)

Har kollat på 3-4 One Tree Hill avsnitt idag för att komma ikapp. Det är en fantastiskt bra serie den säger så mycket och berör i alla fall blödiga mig. Jag har sett ett dussin kärlekscener eller romantiska secener, inte sexscener. Med passionerade kyssar. Vad jag saknar passionerade kyssar, de är helt fantastiska när man hänger sig åt dom och man inte vill att de ska ta slut fast de måste det. Det är en sån fantastisk närhet och intimitet i sådana kyssar.

Ur: You Are Gonna Need Someone on Your Side, ses5

Eftersom jag nu tittat ikapp de OTH avsnitt jag inte sett tidigare så har jab görjat titta på en ny serie, Greek. Förmodligen inte lika djup men jag gillar han som spelar en utav huvudrollerna Jacob Zachar. Sen kommer jag nog också titta på Friday Nights Light beroende på hur många avsnitt som finns. Nu blir det ett avsnitt Greek, innan jag kollar om streamen till Cleavland-Toronto funkar.

Patetiskt förmodligen, balsam för själen, förmodligen

Flytt och???, en bild i alla fall

Jag tycker inte om att flytta, om jag fick bestämma helt så skulle jag bara flytta två gånger till i mitt liv, första gången in i ett hus på landet med den kvinnan som jag är gift med då (och nej jag tänker inte gifta mig mer än en gång hoppas det räcker, men kunde inte få till någon annan formulering), andra gången ska inte jag behöva packa och lyfta och bära och fixa utan då ska jag vara så gammal att jag kan stå och peka med min käpp (ja jag ska ha en käpp eller möjligtvis krycka) för då är jag på väg in på ålderdomshemmet.

När jag nu satt mig i denna boendesits som jag gjort så kommer jag behöva flytta åtminstonde en gång till, oddsen att allt ska ordna till sig med fru och hus de närmaste dryga ett och ett halvt åren är rätt höga, jag hade inte direkt satsat min sista hundring på det. Så det blir väl en flytt till då man får utnyttja släkt och vänner att bära alla grejer som man samlat på sig. Jag kan inte se att jag skulle kunna flytta till något minder än de 60+ kvadraten som jag bor på nu, det är ju redan fullt med grejer ändå.

Men vad är det jag inte tycker om då? Jo packandet och bärandet och städandet och påkommandet att man glömt att packa något eller glömt att städa något eller att man inte packat färdigt tills den dagen man ska flytta. Jag har hjälpt både Stuff och Foxy att flytta i höst och hade jag inte åkt tidigare från foxy hade jag blivit otrevlig, tur att hans föräldrar är så tålmodiga och verkligen ställde upp. Vad som störde mig dessa båda gånger är att man inte packat alla saker och tänkt till lite när man packat, inga vettiga lådor att packa i och ganska ostrukturerat.

Nu har jag bott i min lägnheten i kyrkan ganska exakt ett år och nu har jag börjat bo in mig. Jag har fixat till lite grejer som har irriterat mig. Jag har köpt en diskmaskin, finns det något tråkigare än att diska?, fått låna en frysbox av morbrors fru, tackar mycket för det och helt enkelt bott in mig. Att Stuff flyttat in har inte stört mig så mycket "hans" rum saknar jag inte speciellt utan jag tror att det blir riktigt bra om han får upp sängen från golvet.

En helt annan grej, jag är nog ganska bortskämd men det senaste året kanske jag har haft ont i huvudet typ fem gånger och sjuk (feber) är jag bara 1-2 dagar om året. Men alla som med jämna eller ojämna mellanrum har huvudverk, något som är så irriterande finns knappt inte, det liksom gnager och man blir lite lättirriterad, jag hade nog varit ett riktigt PMS monster om jag regelbundet hade haft ont i huvudet.

Sam sitter hos Brooke

Hade ingen lust att plugga i eftermiddag så jag redigerade lite fler print screens från OTH, denna är nog den jag blev mest nöjd med.

Rädsla

En del saker i livet är svåra och gör ont. Jag har nog bara varit förälskad en gång, men det tog slut för mer än 6 månader eller kärleken tillbaka gjorde det. På tonår ikväll handlade andakten om att man är rädd för vissa saker, en del är rädda för mörker andra för spindlar en tredje för höjder osv. men som kristen kan man ibland vara rädd för att säga att man är kristen att våga stå upp för vad man tror på.

På min praktik så tog det inte så lång tid innan de som jag jobbade med undrade vart jag bodde och jag svarade i en kyrka, de sa att de tyckte det var lite läskigt, är det inte kusligt på natten. Jag däremot var rädd för att säga vart jag bodde för jag visste vad det skulle betyda, de skulle veta att jag var kristen. Och vi har alla fördommar oavsett om vi är kristna eller inte om vissa människor. Det gick bra, visst fick man lite pikar ibland men de frågade vad jag tyckte om olika saker som homosexualitet, vi pratade en förmiddag till och från om skapelsen ur jorden blev till. Jag fick berätta att jag inte är rädd för att dö för då tror jag att jag kommer till himlen, små korn av min tro som jag fick dela, det var inte lätt och ibland kändes det som att det bröt ner mig. Förhoppningsvis har detta ändå gjort något bra för mig, när man tittar bakåt brukar det vara så.

Vad jag också tänkte på under andakten var att jag är rädd för att älska någon och bli älskad tillbaka, att ge sig helt till någon annan. Jag tror nog att mitt hjärta har blivit lite hårdare, jag hoppas att kärlek kan göra det mjukt igen.

Vad är du rädd för?

Detta foto i färg vad var jag tänkte på när Madde och jag pratade om att förlova oss, nu symboliserar det något jag förlorat och vill glömma. För er som sett One Tree Hill när denna "bild" är tagen så vet ni vad Lucas säger för er som inte sett här kommer det ungäfär så här

"När mina drömmar blir sanna då är det dig jag ser, då finns du vid min sida"

Är det mig de kollar efter?

Liten Julafton och tankar om Kärlek

Har varit en sväng i Gränna idag, tittade in på kyrkogården och bjöd på lite fika, muffins och någon kaka mamma bakat. Det var mycket trevligt att komma tillbaka och se kyrkogården och prata med de andra. Skulle nog faktiskt kunna tänka mig att jobba där på riktigt, trots att man inte skulle blir rik, jag tror jag skulle trivas kanon. Men varför jag egentligen åkte till Gränna var för att hämta min senaste beställning med skivor och DVD. Det var ett tag sen jag unnade mig det. Sitter nu och lyssnar på Erik Hassle - Hassle, även om jag inte riktigt lyssnat in mig på den än så är den riktigt bra men bäst är Don't bring flowers after I'm dead. Väldigt melankolisk men samtidigt, ta tillvara på livet låt. Gillarn mycke.

Har funderat mycket på kärlek de senaste dagarna, jag hittade Madde på facebook av en slump igår och allt bara rasade. Var tvungen att stänga av och gråta en skvätt. Jag förstår inte riktigt varför men det har nog med alla drömmar man hade om vad som skulle bli. Barn, hus osv. allt kändes hugget i sten och utstakat, vi skulle bara härda ut tills Madde hade gått färdigt skolan. Men sen gick något fel, jag var väldigt självisk på slutet och är nog fortfarande det när jag tänker på henne och vad som kunnat bli.

Ska kärlek vara en kamp att få det att fungera eller är det att man bestämmer sig att det ska fungera trots att man får kämpa ibland. Är det bara de goda fin och speciella stunderna som betyder något, i mitt minne sitter de mycket hårdare än allt som kanske inte var så bra. Måste man vara lika och ha liknande intressen för att kunna leva ihop cvh älska varandra över tid?

Är jag mer kär i kärleken i som grej än i dig?

Nastan pa vag

Jag nu ar det inte manga timmar kvar i huset, har gjort nagra sista inkop. Det blev ett par byxor (inte jeans), tva CD-skivor och en iPod sa klart. Men nu ska jag bara ut en snabbis och ta lite kort pa gatan utnafor och sedan ska jag stalla mig och ta en lang och skon dusch, det ar namligen jattevarmt ute, idag ocksa. Sen blir jag upphmtad och kor till tagstationen och sen ar det jag mot varlden pa vag hem fran det stora landet i vaster. Adjos.

Sa var allt klart, eller?

Nej allt ar inte fardigt men den viktigaste forutsattningen for att komma fran ena sidan Atlanten till andra ar kopt och klar. Jag har kopt en flygbiljett, men det finns fler saker att gora. Kan bocka av packa, nu ligger alla mina saker i vaskor igen och tror det eller ej sa ar inte alla vaskor for tunga. Men vi far se om koplusten tranger sig pa i morgon. Ikvall sa ska det i alla fall inhandlas en iPod ar det tankt, far se hur det gar med det. Lizzie skulle namligen pa nagot mote i Jacks skola. Men hon trodde inte att det skulle bli jattesent.

Ska bli valdigt skont att komma hem och jag ar valdigt nojd med att jag mellanlandar i Reyjkavik, eller ur det nu stavas. Da kan man saga att man varit pa Island ocksa, bock i min lilla bok.

Jag sag en 240!!!

Kan ni tanka er, pa vagen till gymmet (alskar att fa saga till andra att jag tranat) idag sa nar jag stannar vid ett rodljus, finns typ overllat riktigt irriterande har dom inte kommit pa rondellen har?, sa ser jag en 240 glida upp igemte mig, blev duktigt forvanad. Men sen skrattade jag lite for mig sjalv.

Det kan ga snabbt med hem kommandet. Familjen traffade en annan au pair idag och sa. Det lilla dom var har verkade som att dom kom overens bra och de visade hela huset och sa, mycket grundligare an for mig. Sa jag hoppas att dom bada tror att det kan funka for da kan jag vara pavag hem redan i nasta vecka. Det vore otroligt roligt att fa komma hem till Maddes fodelsedag. Men vi far se, vagade inte fraga Lizzie om vad hon tyckte idag, vantar tills imorgon.

Nu ska jag se om jag kan fa lasa om young Goonersarnas seger over Newcastle. Kul for Bendtner att gora mal, hoppas bara att han inte blir denna sasongens Baptista som bara kan gora mal i Carling Cup.

Kanske dags att sluta lyfta skrot

Har hort ett rykte att jag kanske har uppnot mitt mal med att trana pa gymmet. Jag har namligen hort att Simon tror att jag ar starkare an han, det kanns bra. Sa nu kan jag kanske lagga ner allt svettande och stonande i gymmet och anga mig at nagot anat. Men vi far se hur det blir.

Idag har det varit valdigt lugnt, har varit pa namda stalle, namligen gymmet och tranat en stund. Sen har jag tillbringat en ansenlig stund i telefon. Akte en svang till Tysons Corner, men jag kande inte for att kopa nagot, sa jag at bara en bit. Maste gora lite reklam, Great wraps gor verkligen riktigt god mat, min favourit snabbmat har hittils.

Priset pa biljetter har forandrats pa ett orovackande satt, nu far vi bara halla tummarna att det finns nagon biljett som ine kostar 10 000 kr att komma hem. Tidigare idag fanns flera biljetter som kostade kring 3 300 men nu verkar de vara borta. Aja ett senare problem.

Funderar pa att allmanbilda mig lite i morgon och aka till Washinington och ga pa museum

Showen ar over

Jag har bestammt mig jag kommer inte att fullfolja mitt ar som au pair. Jag och Lizzie har pratat om det och de ska borja kolla efter en ny au pair. Hur lang tid det tar innan de hittar en ny au pair, det far vi se. Varfor jag bestammt mig for att aka hem, for att jag inte kan vara ivag fran Madde sa lange, kanske hade fel installning till vad detta jobbet innebar och jag ar inte har for att festa, vilket gor att jag inte har sama installning som andra au pairer.

Jag ser verkligen framemot att komma hem.

Jag ser det egentligen inte som att showen ar over utan mer att den borjar. Jag har tankt att ga i Niklas fotspar, namligen soka KY-logistikprogramet i Jonkoping. Far se hur det gar.

Irriterad

Ja det ar precis vad jag ar just nu, har haft en rattsa hyfsad dag tills jag fick ett mail fran Lizzie som vill att jag ska tvatta Wills klader, som han hittils har tvattat sjalv sa det visste jag inte att jag skulle gora, och att jag skulle gaigenom Jacks laxa, vad han hade och sa fran en webbsida. Testar och gar in pa den, fattar inget vart jag ska titta eller not och da blir jag lite irriterad. Ni kan testa sjalva om ni hittar vad for laxor barnen har tills i morgon pa: http://www.blackboard.com/us/index.Bb?SERV1
Kanske ar det bara jag som ar dum. Men detta hade hin inte behovt att maila mig, vad jag vet var jag hemma fran tio over atta igarkvall, efter mitt test. Det hade tagit inte ens fem minuter och sa kunde vi gott igenom det och en hel del annat, sa nu slog irritationen upp i mig. Om hon vill att jag ska gora saker, som att stada, tvatta och byta lakan. Hur lang tid tar det att visa hur man gor det och vad saker finns, enligt mig ska man inte behova fraga. Vill jag att nagon ska gora nogot at mig visar jag var saker finns, eler ar jag lika dalig sjalv kanske?

Nog om det, idag har jag blivit medlem pa ett gym inte sa langt ifran familjens hus. Det var lite dyrt denna forsta gang 93 dollar for medlemsskap oktober ut, men efter det kostar det mig 33 dollar i manaden. Overkommligt nar man kan anvanda allt gymmet erbjuder (aven om jag formidligen bara kommer att anvanda gymmet) inklusive personlig tranare. Ar dock lite sugen pa att testa det men vi far se. Det nastan basta med gymmet ar att dom har samma marke pa sina maskiner som friskis i Jonkoping har sa man kanner igen nastan alla maskiner och kablar och sa, det ar bra.

Ska prata med Lizzie nar hon kommer tillbaks, vi far se hur det gar.

Kram